Popped Collar

Hell, och väl mött, kära läsare.
Jag tänkte skriva en mindre roman om den undermåliga musiken i TV-spel, men jag orkade inte. Istället spelade jag Turtles in Time (som skall göras om till krysslådan, men inte Wii eller PS3... hundar). Väl spenderad tid, må jag säga. Om ni är barn och inte har fått uppleva detta glamorösa spel, så gör ni klokt i att kasta några slantar i Bill Gates hungriga gap när det släpps på nytt.

Apropå musik, så hade Turtles in Time ett alldeles magnifikt soundtrack, Alleycat Blues i synnerhet. Originalet är givetvis bäst, men här finnes en hyfsat klämkäck remix:



Jag avslutar med ett vist citat från Joel Lawrence:
"A white carpet and a white piano. A new girl. An anal. She's not sure how to do anal. He says to use an enema. She goes into the bathroom. She comes out. They do the scene. They do the last position. Johnathan's doing piledriver. She bends over. And she'd never taken the enema out. She says, 'I think something's wrong.' She's bent over and a stream comes out. He goes, 'This scene is over.' He turns around and leaves."