Logik är fantastiskt, och då syftar jag inte på Aristoteles logik, utan på när spelen håller sig inom logikens gränser. Det behöver inte vara verkligt, men det ska finnas gemensamma lagar och regler inom den specifika spelvärlden som är oföränderliga. När det inte sker blir jag sur.
Ett exempel på detta är Assault on Dark Athena, närmare bestämt närstridsmomenten. Hur kommer det sig att fienden kan blockera mina knivhugg med blott underarmarnas skinn och ben, medan jag; Riddick, galaxens hårdaste hårding, inte kan det? Varför tar de inte skada?
Sen finns det mängder med exempel att hämta från den förunderliga j-rpgvärlden, men det är en annan historia... Men det är värt att påpeka de gångerna då någon dör i en filmsekvens, utan möjlighet till helning, trots att det tycks vara fullt möjligt under spelets vanliga gång.
Arkiv
Besökare
- alkohol (1)
- besatt (5)
- bröst (10)
- droger (5)
- ds (1)
- film (9)
- filosofi (12)
- gluteus maximus (1)
- hat (24)
- idrott (3)
- indie (5)
- Japan (2)
- jessica alba (2)
- kvinnor (16)
- kärlek (18)
- mmo (1)
- multiplayer (4)
- musik (4)
- pc (32)
- poesi (10)
- recension (7)
- retro (8)
- saga (3)
- sentimentalitet (2)
- slackerism (1)
- smygrasism (1)
- speljournalism (4)
- speltips (7)
- svammel (7)
- trams (5)
- Wii (1)
- återkomst (5)
- övrigt (3)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du har blott rätt, min prins... Varför dör Aeris av ett svärdhugg i en filmsekvens, när hon överlevt otaliga explosioner, hugg, slag och sprut innan? Varför kan man inte bara kasta en Phoenix Down på henne?! Varför var mitt sorgedagg tvunget att forsa nedför mina rosenröda kinder åt den fruktansvärda sårsjön....?
22 maj 2009 kl. 23:19För att du är en blödig, men ädelmodig råtta.
23 maj 2009 kl. 23:40Skicka en kommentar